EU:s Lag om Due Diligence Act: Ändringar på EU-nivå

8 minuter22/11/2021

EU:s lag om tillbörlig aktsamhet är för närvarande föremål för många diskussioner. Syftet med den nya lagstiftningen är att tvinga företagen att spela en större och mer aktiv roll för att se till att de mänskliga rättigheterna skyddas. Lagen syftar dessutom till att fastställa standarder på områdena arbetsmiljö och miljöskydd - från toppen till botten, från den första länken i en leveranskedja och hela vägen fram till leveranspersonalen. Även om vissa länder, däribland Tyskland, redan har antagit nationell lagstiftning har ett slutgiltigt beslut ännu inte fattats på EU-nivå. Det finns dock några första indikationer på hur den nya lagen kan komma att se ut.

EU:s lag om tillbörlig aktsamhet: Status Quo

I april 2020 meddelade Didier Reynders, EU:s kommissionär för rättsliga frågor, att EU planerar att införa omfattande lagstiftning i denna fråga. Syftet med lagförslaget är att ålägga företag att se till att mänskliga rättigheter och miljönormer upprätthålls och skyddas. Det syftar också till att införa offentligrättsliga sanktioner och klagomålsförfaranden för berörda parter. Knappt ett år senare röstade Europaparlamentet om ett förslag till en EU-lag om tillbörlig aktsamhet. Europaparlamentet antog ett lagstiftningsinitiativbetänkande med en majoritet på 504 av 695 totala röster där man krävde att en lag skulle antas för att se till att företag är skyldiga att utföra due diligence-åtgärder när det gäller mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Initiativbetänkandet är en rekommendation till Europeiska kommissionen om att införa en lag i denna fråga. Europeiska kommissionen skulle ursprungligen lägga fram ett lagförslag i juni 2021, men har sedan dess skjutit fram tidsplanen till hösten.

Lagstiftning om tillbörlig aktsamhet i Europeiska unionen

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGP) innehåller en uppsättning riktlinjer för en global ekonomi som är mer förenlig med de mänskliga rättigheterna. Medan Europeiska unionen för närvarande arbetar med förslag till alleuropeisk lagstiftning har många länder redan utarbetat sina egna planer och genomfört motsvarande lagar på nationell nivå. Genomförandegraden och innehållet i de förslag som lagts fram och antagits i de enskilda nationalstaterna skiljer sig dock avsevärt åt. Nederländerna och Frankrike var bland de första länderna att införa motsvarande riktlinjer, medan Portugal fortfarande saknar en övergripande plan för genomförandet. I Tyskland är den nya lagen om leveranskedjan (Lieferkettengesetz) också känd som lagen om omsorgsplikt. Ett lagförslag från regeringen antogs i mars 2021 och antogs som lag i juli 2021. På grund av de olika tillvägagångssätten i de enskilda länderna finns det också skillnader i hur riktlinjerna tillämpas i praktiken. I Frankrike, till exempel, innebär den nya lagstiftningen en omfattande omsorgsplikt för stora företag när det gäller mänskliga rättigheter och miljöfrågor. Den nederländska lagen däremot tar endast upp barns rättigheter och barnarbete. Skillnaderna i dessa rättsliga ramar kan äventyra de övergripande målen, t.ex. att undanröja konkurrensnackdelar.

En jämförelse av europeiska lagar om Due Diligance

År 2011, när principen om aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter fastställdes i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, infördes inga bindande bestämmelser eller lagar för företagen. Nationella lagar och EU-lagar håller nu på att ändra på detta. Nedan följer en jämförelse av utvalda länder:

Förhoppningarna om en omfattande EU-lagstiftning ökar

Av tabellen ovan framgår att även om vissa länder har infört bestämmelser om vissa aspekter, har det inte införts någon omfattande omsorgsplikt om mänskliga rättigheter som gäller för alla företag och alla sektorer. Införandet av lagstiftning på EU-nivå skulle kunna standardisera dessa skyldigheter och utjämna eventuella konkurrensnackdelar till följd av skillnaderna i de olika nationella lagarna. En ytterligare fördel med en sådan lag skulle vara att företagen skulle få ytterligare rättssäkerhet. Det finns många röster som uppmanar Europeiska unionen att i sitt lagstiftningsförslag inkludera mycket starkare skyldigheter än vad enskilda nationella lagar hittills har infört. Den tyska lagen om tillbörlig aktsamhet ledde till exempel till att barnrättsorganisationer som Unicef och Terre des Hommes uppmanade EU att uttryckligen hänvisa till FN:s konvention om barnets rättigheter i sitt lagstiftningsförslag för att bättre skydda barn som en sårbar grupp.

Kritik av den europeiska lagen om tillbörlig aktsamhet

Införandet av lagstiftning på EU-nivå har utvecklats till en långdragen process och gett stort utrymme för kritik. Många parter har faktiskt varit kritiska till processen hittills och lyft fram frågor som inte har beaktats tillräckligt under det nuvarande planeringsstadiet. Och även om många medger att utvecklingen hittills har varit lovande, tar de nuvarande planerna inte itu med det underliggande problemet. I slutändan är bristen på social uppgradering, maktobalansen i de globala kedjorna för värdeskapande, den låga andelen mervärde i många producentländer och den därav följande otillräckliga lönen samt det fortsatta starka beroendet av export av obearbetade råvaror alla centrala frågor som EU-lagstiftningen sannolikt inte kommer att lösa i sin nuvarande form. Kritiker menar därför att EU:s lag om tillbörlig aktsamhet är ett steg i rätt riktning, men att bindande internationella bestämmelser fortfarande behövs på lång sikt.

Konsekvenser för nationella företag

Den europeiska lagen om tillbörlig aktsamhet har ännu inte antagits. Det är dock uppenbart att den framtida utvecklingen kommer att ha en betydande inverkan på företagens verksamhet för hantering av regelefterlevnad. Företag med säte i Tyskland kan förbereda sig för genomförandet av den tyska lagen om leveranskedjan genom att granska de fem nyckelåtgärder som formulerats av det federala ministeriet för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). Detta säkerställer att företagen är förberedda för ytterligare rättsliga skyldigheter när EU:s lag om tillbörlig aktsamhet träder i kraft hösten 2021. Rekommenderade åtgärder är bl.a. följande:

• Utarbetande av ett policyuttalande om respekt för de mänskliga rättigheterna.
• Riskanalys: genomföra en undersökning för att fastställa eventuella skadliga effekter på de mänskliga rättigheterna.
• Riskhanteringsåtgärder (och vid behov korrigerande åtgärder) för att undvika potentiellt negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna.
• Inrättande av en process för klagomål
• Användning av öppna och offentliga rapporteringsprocesser

Sammanfattning och framtiden

EU:s lag om due diligence, som kommer att införas i hela Europa inom en snar framtid, kommer att medföra nya utmaningar för företagen. Genom att ta ett proaktivt grepp och genomföra proaktiva åtgärder för att följa de förväntade kommande bestämmelserna kan du minska din arbetsbörda senare och utnyttja den tid som återstår på ett effektivt sätt. Lagens exakta räckvidd och dess inverkan på enskilda företags befintliga processer och leveranskedjor kommer inte att bli klar förrän vid ett senare tillfälle. Företag som agerar i ett tidigt skede genom att reagera på de kommande förändringarna och anpassa sig till de nya kraven innan de formellt införs kommer dock utan tvekan att ha lättare att anpassa sig till lagens slutliga version - och skörda fördelarna längre fram.